Äntligen åker vi hem!

Första resan med bil och i bilbarnstol gick ju väldigt bra!

En sötnos i solhatt

Pappa tycker att jag är söt i den här mössan... Vad jag själv tycker syns ju ganska tydligt ;)

Blöjbyte

Här har jag precis fått på mig en ny torr blöja!

Inför första promenaden

2 dagar gammal, har precis blivit påklädd (i alldeles för stora kläder) inför den första promenaden utanför sjukhuset.

Mamma sov också!

I början sov jag nästan hela tiden...

Mysigt!

Till slut får mamma se hur jag ser ut...

Äntligen i pappas famn!

Tisdagen den 29 juli blev inte riktigt som vi hade tänkt oss... Jag satt på hälsocentralen kl. 08:00 för att göra en kontroll av blodsockret som var för högt dagen innan. Hemma sov Janki tungt. Efter att ha fastat sedan kvällen före, fick jag dricka en "äcklig söt sörja" och sätta mig och vänta 2 timmar i väntrummet för att lämna ett nytt blodprov. Efter ca 30 min. började de första värkarna komma.Vid 9 tiden var de riktigt täta. Försökte få tag på Janki och be honom göra ordning sig själv och de saker som vi skulle ta med oss till BB. Tyvärr sov han ovanligt tungt denna dag. Ringde till slut Christina som gjorde sig i ordning och kom över för att hämta mig. Under tiden ringer Janki mig och undrar vad som står på. Tror att han blev väldigt chockad, från att nyvaken stiga upp ur sängen till att försöka få ordning på de saker som skulle med till BB. Tur att vi hade lagt fram det mesta innan. Klockan blir 10:15, jag lämnar mitt andra blodprov denna morgon och försöker på något sätt att stå/sitta bekvämt i väntan på svaret samt att Christina ska komma. Det visar sig att det inte var något fel på mitt blodsockervärde! Christina kommer och vi kastar oss hemåt för att hämta Janki. Färden in till BB var allt annat än bekväm (inget ont om Christinas körsätt), jag kunde varken sitta eller ligga. Vilken smärta! När vi kom upp till BB Stockholm blev vi omhändertagna direkt. Väl inne i förlossningsrummet kämpade vi på i ca 9 timmar, tyvärr tröt orken för mig till slut. Kan bero på att jag fastat innan och bara fick i mig 2 tuggor av de smörgåsar som Christina gjort till mig. Tyvärr räckte inte heller de smoothies, juicer m.m. som de vänliga sköterskorna bjöd mig på. Efter tre smärtsamma försök med sugklocka (utan bedövning eller lustgas!) och en barnmorska som tryckte på min mage bestämdes det till slut att det skulle bli akut kejsarsnitt. För mig var det en lättnad, Janki blev nog mest skärrad.

Kl. 20:59 kom han till slut ut, en fullt frisk pojke på 3650 gram och 50 cm lång. Janki klippte navelsträngen och tog det första fotografiet!